Från benfällare till löpare

Jag visste inte riktigt vad jag skulle döpa min tidigare springstil till, så det fick bli benfällare! När jag var liten var jag inte så väldigt bra på att koordinera kroppen. Mitt ena ben åkte inåt, vilket resulterade i att jag fällde mig själv =). Jag kommer ihåg att jag undrade varför jag inte var snabb trots att jag tog i allt vad jag hade. Jag är inte snabb på korta distanser idag heller men löp-teknik/ekonomi har jag lärt mig. Övning ger färdighet, och ju mer man övar desto bättre och roligare blir det! Det kan ofta vara så att man inte vill börja träna i allmänhet och springa i synnerhet, just för att man har haft dålig erfarenhet från skolgympa tex. Jag har träffat många som förklarar sin inaktivitet genom tidigare rädsla, obehag mm. Men tänk på att det tar ett bra tag innan en vana är grundad och tills man lärt sig! Det som är bra är att man som nybörjare märker av träningen genom en skön känsla efter passen, ökad styrka, kondition, pigghet mm.

Min löprutin just nu

Just nu springer jag ungefär 1 mil i veckan. Det blir lite mer än 3 km per gång. Inte jättedistanser, men jag är fortfarande så glad för att få några km i jämförelse med hela den period som jag inte kunnat springa( under sena graviditeten och 4 månader efter förlossning)!

Ibland, när kroppen känns lätt, vill man springa bara liiite till =) Men, som jag har skrivit i många inlägg tidigare, så behöver man skynda långsamt. När jag började springa igen låg jag under 5 % ökning/vecka under ca 2 månader. Nu har jag återgått till 10 %-regeln, men följer inte slaviskt utan ligger nästan alltid lite i underkant. Kroppen måste få hinna med i upptrappningen liksom.

 

 

sugarcane

Den här stretchen är väldigt skön för oss som springer!

Testa med eller utan kloss.